Jag tycker alltid den här frågan är aktuell: Hur, när och var ska man checka in med sina medarbetare? Och varför ska man göra det?

Jag vill illustrera detta med ett minne från förr. Jag och min chef är på väg till ett möte. Chefen är tyst hela vägen i taxin och i hissen på väg upp. Jag minns att jag tyckte tystnaden nästan kändes lite obekväm.

Några frågor att ställa sig:

Chefen var kanske bara fokuserad inför mötet?
Ja, det tror jag säkert. Många av oss tystnar när vi ska göra något viktigt som kräver koncentration.
Kanske var vederbörande inte så bra på småprat?
Ja, det kan jag också tänka mig.
Måste man alltid prata med sina medarbetare?
Nej, såklart inte.
Kunde inte du själv ha inlett ett samtal?
Det kunde jag, men det kändes faktiskt svårt att hitta en ingång. 

Det här är ett exempel, men faktum är att jag inte har något minne av att chefen någonsin småpratade, kollade läget och stämde av hur det gick för mig (mer än rent jobbmässiga grejer).

Jag har varit med om samma sak även på andra arbetsplatser. Jag upplever inte att det handlat om vissa medarbetare, utan att det varit ett generellt beteende. Frågorna har varken funnits i enrum (vilket är viktigast för man kanske vill svara utan att kollegor snappar upp) eller i plenum (vissa frågor funkar ju även där):

Hur går det för dig? 
Vad tycker du funkar bra?
Vad funkar mindre bra?
Känns det som att du utvecklas? 
Upplever du att min dörr alltid är öppen för dig? 
Osv.

Ni hade väl medarbetarsamtal, kanske du tänker. Ja, det måste vi ha haft, men detta är en större fråga. 

Min poäng är: Medarbetarsamtal eller inte – en arbetsrelation behöver underhållas kontinuerligt, inte bara under inplanerade och standardiserade samtal. Det ansvaret vilar på chefen. Självklart behöver medarbetaren också bjuda till och vara delaktig i detta, men det är ytterst chefens ansvar att initiera och upprätthålla dialogen.

För vad händer när den saknas? Oavsett anledning tror jag att man tappar kontakten med sina medarbetare på något sätt. Det uppstår ett vakuum. Det blir ytligt. Det autentiska försvinnner. Kulturen tunnas ut. I värsta fall förlorar man medarbetare som man kanske annars hade haft förmånen att få jobba vidare med. 

Så mitt tips till dig som chef är:

Missa inte den här värdefulla och viktiga kontinuerliga återkopplingen/dialogen med medarbetare. Glöm inte bort den. Ta den på allvar. Fånga ögonblicket. Det behövs så lite. Påminn dig själv att göra detta emellanåt mitt i allt annat som händer på jobbet. Och till dig som redan gör det – superbra!!

Är du medarbetare och vill ha återkoppling:

Be om det. Säg att det skulle betyda mycket för dig. Jag är fullt medveten om att det kan kännas svårt att fråga, men vad är alternativet? Det är din vardag, ditt arbetsliv – och du förtjänar att bli sedd. Har du en chef som redan gör detta, säg hur mycket du uppskattar det. Ärligt menad feedback stärker er ömsesidiga relation.